Klippspik – några ord om dessa
Klippspik har använts i Sverige sedan 1800-talet, kanske även till viss del på 1700-tlet också. Många hus och gårdar, båtar och möbler samt lådor och annat har spikat med klippspik. I Sverige fanns tillverkning på många bruk men dom flesta, om inte alla,har numer lagts ned. Vår spik kommer från Tremont Nail co i USA,en av dom sista tillverkarna av klippspik. Ur deras sortiment har vi tagit in dom flesta typer med olika längder ur deras produktion
Dyckert (Tremont) denna klippspik används där du vill ha ett minimum av synlighet, avsikten är att hela spiken ska slås in i materialet så att ingenting sticker ut, dyckertspik används till invändiga snickerier såsom foder vid fönster och dörrar, socklar vid golv eller till taklister med mera. Också i möbelsamanhang lämplig spiksort.
Klippspik för möbelstommar, paneler o liknande (Tremont)
denna klippspik passar till ställen där du inte behöver dölja huvudet, tex där det inte gör något att den sysns. Spiken är lämplig för tex nagling (metod att ”vända” spiken på baksidan som en märla, metoden ger en mångdubbelt stark skarv). Passar bla till vägar, breda skivor, dörrar, paneler och liknande. Ibland också kallat klinkspikning. Om det är ett ord låant från engelskans clinching eller om dom lånat det från nordiskan, det finns kanske andra som kan säga!
En spik är den med huvudet format som vore det en smidd spik, mycket snyggt men klart bättre i pris än en äkta smidd spik!
En sak man ska tänka på är hur man sätter spiken i trät. Eftersom spiken har en rektangulär och avsmalnande profil, bör den sättas så man inte spräcker trät, alltså sätt den med fibrerna, inte tvärs.
Lite spikkronologi
ibland ser man någon som frågar efter ålder på sin spik, nedan bild ger lite ledtrådar.
Jag har väl ibland besökt en och annan loppis på sommaren. Ibland har tur att hitta oanvända klippspikar. Jag brukar inte tveka att köpa en näve, så länge priset är rätt.
